> sidoprojekt som strax blir succé.

Jag önskar mig två saker i födelsedagspresent.

En verktygslåda med hårt innehåll och en symaskin med regnbågens alla trådar.



Firra de bickesket!

> Oregano.

Om jag fick välja en krydda, vilken torrkrydda som helst, hade jag tveklöst valt oregano.




Gugge > du er alltid lika välkommen! Blir lite payback eftersom du aldrig dök upp i helgen!

Axel > hela du är ett undantag!

> Jo,han glänser.

Detta är kul. Och detta har jag precis upptäckt. Svensk stå upp i all sin glans.



Johan Glans mina damer och herrar. Applåd.

> Humor i rutan

Friends och Parlamentet är faktiskt endast de två tv-skärms-slöseri-program som jag kommit på mig själv att skratta åt.

Och då snackar vi skratt. Många program som alla andra skrattar åt kan jag inte ens framkalla ett leende på.

Men med Friends och Parlamentet är saken biff.

> Big No

Jag spyr på människor som plockar fram glajjerna vid minsta solstråle.

Det är fucking freezing ute, vinter, molnigt och den lilla skymt av sol får folk att tro att de har rätt bära solbrillor.

Det ser i mina ögon bara patetiskt ut. Jag kan ha fel, men

Tack vare Wikipedia så kollade jag upp definationen av solglasögon. Och som jag misstänkte är jag inte helt ute och cyklar och följande fakta stärker ytterligare min åsikt;

SÖKORD- SOLGLASÖGON;
Solglasögon daterar sig som mode från tidigt 1900-tal - det lär ha varit Bausch & Lomb som gjorde de första.

Solglasögon används för att skydda ögonen mot det starka ljus som återspeglas av ljusa eller reflekterande ytor i solljus såsom boksidor, snöklädda fält och vattenytor.

Fråga 1, avger solen ett starkt ljus så här års?

Fråga 2, mode? Är fet och ful dunjacka tillsammans med ett par solisar mode?

Fråga 3, är det snö ute?

Om ni svarade Nej på alla 3 frågor så bör ni tänka om innan ni tar med er brillorna ut.

Detta fenomen utspelar sig i alla storstäder. Oslo som Göteborg. Överallt.

> Fredags Pils och Russin

Alltså, Olof, var får du alla terrorord ifrån?

Det ær intressant, men brutalt.

Som Emo- My skulle sæga- Det inte bara brutalt, utan vackert också.

Vad får dig att øvervæga hængandet egentligen?



Nu har jag spist massa russin och snart ær det fredagsøl som står på menyn

Nu ær det helg, och jag ska spendera den i oslo.

Men om sanningen ska fram hade jag hellre velat spendera den i en annan huvudstad....





Typ någon stad som börjar på S...

Hmm, Sydney skulle jag faktiskt valt. haha.

> En Uke

En hel vecka på Mediaplanet har jag nu øverlevt.

Och jag hoppas att jag blir kvar i många veckor till.

Detta ær kul.

Och jag trivs.

> salthalt°

Bland allt blandgodis i godisskålen är det dessa jag plockar ut allra först,

antagligen för att det bara är dessa jag köper...



De är salta och går under namnet balkar. Och de är min favoriter.

> Mr.Az

I dedicate this lovely song (which starts my every lovely morning) to a lovely boy named Evert.

Enjoy.

> Därför gillar jag Gynning.

Kan ni inte hålla med om att hon är käck.

> "Livets Höst"

Vad är det första du tänker på när du hör ordet "Livets Höst" ?

Rabbla allt som du får upp i ditt huvud. Takk.



Och Nej Axel, jag kommer aldrig att gå ner på knä för att varken buga eller säga förlåt.

> f.hitta

Ni har säkert själva varit med om de gånger man börjar på ett ord för att sedan avsluta med ett av ordets synonymer.

Detta fenomen utspelar sig även språk emellan.

Till exempel finns det komiskt nog Svenskar som levt alldeles för länge i Norge som växlar mellan Norska och Svenska.

De märker oftast inte ens av det själva att de pendlar mellan två olika språk.

Till exempel heter det att "Finna" något på norska och att "Hitta" något på svenska.

För att dra ett konkret exempel med vad jag menar så kan jag ta något som inträffade in real life idag.

Två gånger under ett seriöst möte började jag fnissa, den ena gången lite halvt hysteriskt och den andra gången lite mer sansat.

Och detta på grund av att svensken (som bott i Oslo alldeles för länge) skulle säga "Finna" på norska men innan han ens hann komma till den andra bokstaven i ordet hann hans tunga vrida om till modersmålets "Hitta".

Detta resulterade i att han uttalade "hitta" med ett "F"-ljud i början.

Det räckte heller inte med en gångs felsägelse, utan han bjöd på två gångers "fhitta", vilket övertrötta My med pirr i magen uppenbarligen tyckte var så himla roligt att hon skrattade mitt under ett möte angående policy och andra formaliteter.

> April April.

Sorry, har helt glömt av att säga "April, April din dumma sill".

Jag har INTE tatuerat mig och tänker heller ALDRIG göra det.

Axel är lättlurad. Och Olof är inte lättlurad.

Ni andra kan bara... gå och göra något vettigt av era liv.

> Dag 1 på jobb

07.35 i morse gick jag hemifrån för att promenera till jobbet.

Distansen var längre än vad jag beräknat så det slutade med att jag småsprang halva vägen och spurtade upp för 4 våningar.

Väl framme för att göra mitt första goda och ytterst viktiga intryck vart jag lite unken av svett.

(Den hemliga formeln för första dagen på jobbet)

Den första timman gick jag och torkade mig under ögonen och såg till att ingen såg att jag glänste i ansiktet. Bra jobbat My!

Sen lekte jag lite schizo för att göra ett ännu bättre intryck. Jag sa att jag hette My till vissa, Maya till andra och sen slutade det med att jag presenterade mig som Mya (uttal: "my+a") inför alla under frullemötet.

Kan min första dag på mitt första riktiga jobb börja bättre?

Typiskt mig.

Jaja, mitt liv är uppbyggd av pinsamheter, så jag borde vara van, men trots det överraskar jag alltid mig själv.

Hade upplärning hela dagen och slutade kl.17. Som vanligt vet jag inte riktigt vad jag gett mig in på. Hjärnan är maxad med ny information som jag nu måste smälta och framförallt lära mig.

På måndag börjar allvaret som pågår i 6 veckor. Hela vägen från idé till produkt. Jag ska då försöka leka redaktör för en tematidning med 2-4 journalister och 2 designers under mig tillsammans med tusen möjliga annonsörer.

Herre Jissus, vad har jag egentligen gett mig in på.

> Surfbuss till Oslo.

Det är rätt käckt med bussar som har trådlöst internet.

En riktig surfbuss blir resultatet då ju.

Det är bara innehållet med läckra surfkillar som fattas.

Men jag får nöja mig med Per, 37, som veckopendlar som elektriker och

familjen Polack vars två småglin varvar mellan skrik och gråt.

> Bajsnödigt.

Igår kväll vart jag och vänner på Röda Sten och skrattade åt stand-up showen www.bajsnodigt.se.

Det var en pilotscen för oupptäckta komikers som övade sig på nyfiken publik. -Oss.

Några var pinsamma (som tråkade ut publiken med fula läten, grimaser och som helt enkelt dödade oss) och andra var förvånadsvärt duktiga. Sedan så var det någon halv-kändis-B-stand upper som avslutade kvällen då vi drack upp våra sista slattar på de alkoholiga dryckerna som vi sippade på under showens gång.

Det var trevligt. Det krävs nog några gånger för mig att riktigt förstå viss sorts humor.

På min bror och jag avrundade vi det så kallade sällskapet kvällen. En riktigt trevlig kväll då snacket uppdaterades över några glas. Dock kom aldrig bla. Gugge! Fy skäms!

Idag så åker jag upp mot Oslo igen och Mike som varit nere och besökt mig denna helg åker hem till sitt Stockholm igen.

Avsked är aldrig roliga. Och de kommer heller aldrig att bli.

Jag avslutar mitt inlägg med något som komiker Embla sade igår, "Ingenting kan bli bra, bara bättre".

Intressant teori vars innebörd innehåller någon form av sanning i en färglös och luktfri dock vacker form...

Ungefär så som jag känner det.






Olof, du har fel, Justin är en talang... som kanske inte växt ur målbrottet än...

> Fiasco Timbadonna!

Om två ärade nobelpristagare får barn, vad får de då?

- Jo, ett litet geni vid namn Einstein.

Om då två framgångsrika artister får barn med hjälp av en framgångsrik producent, vad tror ni de får då?

- Jo, ett fiasko vid namn Timbadonna



Jag syftar då på Justin, Madonna och Timbalands plåga "4 minutes". För det första, soundet, för det andra, rösterna och vad sjutton tänkte de med när de skrev låten? Varför försöker Madonna sig på ett Gwen Stefani läte "tic tac tic tac".

Det enda som är bra med låten är när Justin sjunger "Madonna", hans uttal på namnet är ju bara så hett! Sexigt det vill säga. (Jag vet, jag lät otroligt töntig när jag sa det, men jag har en fling för Justin...)

Är det bara jag som håller med mig själv om att låten är kass och att de förväntningar de skapade på deras projekt cyklade ner i diket?

> Autism eller tandvård?

Inne på Byggnad E tillhörande Mölndals Sjukhus finns det 2 huvudavdelningar med varsin specialistdel.

Det har jag själv klurat ut tack vare texten på dörrarna som man passerar. Närmast entrén har vi till höger "Psykiatri", strax därefter kommer "Specialist Psykiatri, ADHD och Autism". Tredje dörren är "Tandvård" och längst in finner man "Specialisttandvården".

Därför är det extra kul att ha ett extra finurligt och mysteriskt ansiktsuttryck innan man stiger in genom entrén. För strax utanför entrén står en puffande eller "bara-en-nypa-luft" publik.

Hade jag varit dem och stått med en cigg i handen en gång i timman hade jag fördrivit röktiden genom att försöka gissa på varenda besökande om de lider av isning i tänderna eller har ADHD.

Visst är det kul med fördomar och första intryck...

Undrar vart de trodde jag skulle gå.

> Låten som får mina axlar att rycka av glädje...

> Jobblycka

Så fort mobilen ringde under dagen drabbades jag av lätt panik, jag visste inte riktigt vad jag skulle säga eller vänta mig om det var Mediaplanet på andra sidan luren. Hela natten hade jag grubblat över konsekvenserna med att skjuta på studierna (planen var att plugga till hösten), men inte kommit fram till något

Tillslut ringde dem...

Jag tror att jag talade från hjärtat när jag tackade JA till jobbet. Jag brukar sällan använda hjärtat så jag vet inte riktigt hur det känns. Men känslan jag kände strax efteråt när jag förstod att jag hade kammat hem jobbet bevisar sig i att jag nog när allt kom omkring faktiskt talade från hjärtat.

(Detta kallas också erövring/besegring för egot vilket är en oundviklig känsla, vilket låter mer My att säga. Men i detta fall var det inte bara för egot, utan det var för lusten och vlljan också)

När jag hade pratat till punkt insåg jag att jag just hade lagt studierna på hyllan för ytterligare ett år. På alltså en millisekund beslutade jag mig om att satsa på jobbet framför studierna. Jag chockade mig själv över att jag kunde ändra mig så snabbt.
Oh my fucking Goodness.



I alla fall. Jag är ofantligt glad, det var många sökande och jag vart nöjd över de hemuppgifter jag fick presentera under andra intervjun.

På måndag börjar jag.

> Splittrad

Jag vet varken ut eller in.

Ett vettigt jobb som jag hade kunnat dö för med en anmärkningsvärd lön eller

plugg på en utbildning jag hade kunnat dö för att komma in/gå på till hösten .

Vad vill jag egentligen?

> Suck.

Jag har världens fulaste säng på rummet. Den är riktigt gräslig. Och den tillhör min nästan lika gräsli.. nä, nu tog jag i lite för hårt. Den tillhör min nästan lika käcka lägenhetskamrat.

Det är en våningsäng med plats för 3 och det är en plåga för ögat. Denna säng är monterad med skruvar. Inget märkvärdigt alls. Och jag har sagt ifrån X antal gånger till min kära lägenhetskamrat att jag inte vill ha sängen på rummet och att jag heller inte tänker köpa den för några tusenlappar, jag har varit väldigt tydlig. Jag har absolut inte varit barsk eller krävande, utan sagt att det inte är någon stress och att jag helt enkelt inte vill ha den.

Så, denna vackra tisdagsförmiddag lovade kamraten att ta hand om den och att den skulle vara borta på studs och innan jag kommer hem.

När jag kommer hem 8 timmar senare upptäcker jag att sängen inte rört en millimeter och i fönstret sitter min kära kamrat med en cigg och mejsel i handen.

Jag frågar vad som står på och hon säger vänligt att hon inte hittade den rätta skruvmejsen... sen drar hon till jobbet.

Jag suckar, blänger på den gräsliga sängen och letar fram en mejsel, efter 10 minuter ligger sängen på golvet i 21 delar och bredvid de fint organiserade brädstyckena ligger en hög skruvar och muttrar.

Hur svårt kan det vara? För mig var det dock bara kul, tycker att det är muntert att leka IKEA montör och har inga alls problem med det.

Men det jag vill ha sagt är att...bahh, jag ska hålla inne med det. Men det är av ren princip att jag blir frustrerad på sånt här.

Hon höll i en stjärnskruvmejsel och i samma låda hon tog den från låg också en plattamejsel vilket fungerade för att få sängen demonterad....



Som straff får hon ett evigt pussel med att montera ihop sängen igen. Det är en komplicerad säng med massor av delar och plats för skruvar... Enklast vore ifall hon var med så att hon kunde förstå och förhoppningsvist minna logiken tills nästa gång hon en vacker dag vill montera ihop den igen.

Men det är inte mitt problem, hon sa till mig att jag fick försöka ta ner den själv (om jag hittade rätt mejsel)...




Är det rätt att ge konsekvenser som straff? Är detta den ljuva musiken av okända och lata kamrater?

> Tatoo!!!

Idag, var en märklig dag.

Jag gick och tatuerade mig. Bara sådär. Helt spontant. Jag hade ett motiv i huvudet.

Och idag fick jag bara klarhet i att det faktiskt är just de motivet jag ville ha på min kropp.

Det blev stort som 3*1 och gick på en obesegrad norsk summa.

Ska lägga upp bilder på den snart.

Det är ett snirkligt ord som är väldigt personligt och avslutningsvist är det en bild på en röd ros.
Trodde att det skulle göra ont, men eftersom att jag inte är rädd för nålar så tyckte jag bara att det var skönt

och det har absolut gett mersmak!

Ska skissa på något mer och se om jag hinner göra det innan 2010.

> Här.

Det kunde ha varit i containern som jag flyttade in i.

Men så är inte fallet. Ni är så lustiga, ni två herrar som drog identiska skämt.

Detta kort togs av Jan i somras. Jag kunde ljugit och sagt att såhär fint väder råder just nu. Men jag avstod.

Ärligheten varar ändå längst.




Gimleveien 21B, 3 etg.

0266 Oslo

> monday morning.

En ny vecka har börjat

och en ny tid har tagit sin start.

Jag är redan en timma sen i allt jag

gör och jag är ganska sicker på att

jag kommer att fortsätta vara sen

tills nästa gång vi ändrar om tiden.

Så, nu kör jag mot Oslo.

En timma senare än beräknat.

> "Lasse Gjerstsen"

Kolla in länken nedan. Kunde dessvärre inte länka den eftersom att den var skyddad från det.

Men copy+paste funktionen är ju alla tiders.

http://www.youtube.com/watch?v=LVCb52iQrfo&feature=related

> 1 vän mindre och 1 förlorad.

Idag sa jag farväl till Jen. Det var ett lättsamt hejdå med ångest över att jag glidit ifrån henne de senaste månaderna.

Imorgon åker hon och AK till Australien på obestämd tid. Jag önskade henne all lycka och hon lovade mig att hon skulle skratta minst en gång om dagen. Vi kramades ett par gånger och jag lovade mig själv att ta hand om mina vänner bättre och framförallt uppskatta dem mer.



Nu packar jag ihop det sista inför flytten till oslo. Så spännande det ska bli med eget rum. Ytterligare ett till rum som jag kan pyssla om, men framförallt ett nytt rum med nya vinklar, utsikt och atmosfär.

Äntligen har jag fått min egen lilla boning som jag från scratch ska få så harmonisk som möjligt. I vitt, trä och naturmaterial.
Det ska vara min lilla oas med plats för ateljé och verkstad, med högt i tak för mina spridda tankar. Det ska vara så minimalistiskt och rofullt som möjligt men samtidigt så personligt. Det ska vara vackra bilder uppsatta med nålar på väggen och jag ska sova på golvet. Så nära jorden som möjligt.


Slutsatsen kan vara att jag måste ha det så minimalistiskt som möjligt eftersom att jag inte tänker släpa med mig en massa jox och högt i tak är det för att det är en gammal sekelskiftsbyggnad och anledningen till att jag sover på madrasser på golvet är för att jag inte tänker skaffa mig en säng...

(Märk ordet "madrasser"- jag är öppen för all form av besök, inte minst av dig Axel)


Ja, anyway. Imorgon tutar jag och kör till Oslo för att sedan köra hem på onsdag igen.

> Hamkam FC Norge

Mimmi och jag hade våra äventyr med det norska fotbollslaget Hamkam i höstas.

Och av Mimmi blev jag idag väckt genom ett komiskt samtal all the way från Bodö (Nord Norge) som berättade att hon just hade sett hela fotbollslaget på flygplatsen (Där hon stod och jobbade med Re:member Card).

Hon hade blivit så nyfiken men samtidigt skäms så mycket att hon hade sprungit in på toa och gömt sig där en stund...

Min morgon började med galna minnen och Mimmis härliga skratt varvat med hennes pinsamma dialekt. (Läs: "Gottländska klingar inte lika fint i allas öron").

Men av samtalet fick jag fram bland det viktigaste- de hade inte förändrats ett dugg.

Jag klickade just in på deras hemsida och fick läsa att de förlorade med 2-0 mot Bodö. Haha, rätt åt dem, då kan deras fruar där hemma sitta och gråta.

> Hemma från Oslo efter hundra år.

Som vanligt har jag svårt att sova på bussar/flyg/tåg/kollektivtrafik.

Vilket är hemskt i längden när allt man bara vill är att tiden ska gå. Och vi alla vet ju att tiden går när man sover... ond ekvation.

Hursomhelst. Igårnatt tog jag mig hem till bror min på Eketrägatan tack vare ett galet och obekvämt taxiåk som jag tänker anmäla.
Den taxichaffisen borde antingen åka hem, eller in i finkan. Den totala kostnaden från Nisse till Eketrä via Wieselgren landade på 350 spänn, normalt sätt betalar jag max 120 och det från Avenyn.

Inte nog med det, taxigubben sa att han bara tog emot kontanter och det fett tokiga var att han inte hade igång taxametern, utan använde sig av ett "fastpris" som steg med 250 spänn bara sådär.

Jäkla gubbe.

När jag hoppade ur taxin efter en hotfull stämning klockan 02.30 på natten mitt på kalla gatan på Hisingen kollade jag på bilen för att se vilket taxibolag han körde för... inte en logo så långt ögat kunde nå. Bara en old taxitakslampa lyste gult.

Jag hann ta de mobilnummer som stog skrivet på sidan (Kom igen, ett 0737-mobilnummer stod tryckt på sidan av den vita bilen!) Och jag hann även ta hans IDnummer.

Nu ska vi se om detta leder någon vart. Han ska bannemej få smaka på sulan. Dektektiv My har fått sitt första uppdrag.

Nu ska vi inte ha några förväntningar, men jag kan se framför mig att jag sitter iklädd en Dolce&Gabbana kostym i Högsta Domstolen för att rättfärdiga fallet med att jag får en mille som skadeersättning.



Men, tillbaka till nuet, idag har jag packat upp och packat ner igen inför min kommande flytt till OSLO. Yeah. Denna gång är det betydligt mer som ska med mig. Och ära vare gud i höjd att jag har en bil att stuva in allt i. Nu slipper jag alla eländiga bussar.

Förutom att ha packat och chillat har jag varit på IKEA och armbågat mig fram bland alla desperatalördagshoppingsfjantar.

Det var jag mot dom. (Hur korkad får man egentligen bli att åka till ett svennemecka på en lördag?)

Jag blev galgar, vaniljdoftljus och förvaringslådor rikare.

Faktum är att den rena och sanna shoppingen till ett rum görs på allt annat än på IKEA. Vem vill ha ett IKEArum från topp till tå? Inte jag! IKEA äger på förvaring och praktiska ting och ling. Men resten är bara snyggtråkigt. Hur kul är det tex. att köpa en gardin för 19:-/m som man sedan kommer få se hos grannen, ungens dagis, tandläkaren, och som kuddar i fikarummet på jobbet. INTE så tillfredsställande för själen.

IKEA är som H&M, välgjorda plagiat i snålmaterial och budgetversion för alla människor på gatan som vill likna varandra.



Ja då var de sagt! Imorgon blir det andra bullar. Pass på Olof, alkisen kanske gömmer sig bakom nästa hörn! Godnatt!

> Fredagsnöje på Oslo Sentralstasjon

> Efter två timmar på Oslo S, kan jag dokumentera vad jag INTE gillar:

- Killar med i fakejackor med fakepäls som ropar perversa saker efter förbipasserande människor

- Högljudda mobilsamtal med pojkvänner

- "Fjårtisar" med inte bara för lite kläder på sig, utan också för små

- Personer som tar hundra servetter till sin take- away mat (En räcker din miljöbov!)

- Tjejer som rakar sina ögonbryn och målar dem i någon snuskig halvcirkelform

- Personer som smygläser OCH viker tidningar i tidningsstället (Ok för att smyläsa, men dödstraff för vikningen)

- Gubbar som stirrar på en och när man själv stirrar tillbaka vänder de inte bort blicken

- Tjejer som tror att Friis väskor är "it" och kan jämföras med lyx

- Barn som klär sig i plagg med Disneyfigurer

- Lodisar med dragvagn

- Tanter med dragvagn

- Töntar som bär sina backpacks på magen (Finns en anledning till att de heter just BACKpack- och nej det finns inga tjuvar!)

- Folk som slänger "plast" i papperssorteringen. (Sen när blev plastpåsen från Seven Eleven papper?)

- Folk som klär sina barn i fula kläder

- Människor som äter ägg på offentlig plats

- Människor som äter på offentlig plats

- Överviktiga människor (nu snackar vi fetma) som överhuvudtaget äter.



> Detta har hänt i min omgivning:

- En bunt amerikanare som efter 15 minuter kommer fram till att "paprika" på norska heter red pepper på engelska

- Lumpenkids som fått helgpermis och som ska hem till mamma

- En tjej med hur stora bröst som helst. Alltså jag menar gigantiska, hon förövrigt var ingen skönhet

- En alkis som frågade vad min dator kostade och om jag verkligen behövde den

- En till alkis som gick omkring med matkassar och pratade för sig själv. Turligt nog pallade han bara att sitta mittemot mig i 30 minuter

- En man sittandes bredvid mig med samma mobil och ringsignal

- En mamma som äter det sista av popcornen tillsammans med sin 6 åriga dotter med glasögon (Förmodar att de varit på bio)

- En gubbe 70+ iklädd en grå Members Only jacka. Respekt farfar. Orginal och respekt.

- Hundratals förortskids iklädd antingen fakekläder a la 2005 eller slappa grå mjukisbyxor





>Detta tänker jag inte göra igen:

- Spendera min fredagkväll på en central/terminal you name it, i varken Oslo, Stockholm eller vilken storstad som helst

- Ta på mig en nyköpt tröja med pricetagen hängandes kvar

- Åka någonstans utan en bok

- Köpa vindruvor utan att tvätta dem (Läs: "Bekämpningsmedel på livsmedel")

- Sitta bredvid en papperskorg

- Missa en buss på grund av en skurk

- Missa en buss överhuvudtaget.



> Detta har jag lärt mig:

- Det finns goda människor. En ung man snubblade över en Burger King pappmugg med innehåll och tro det eller ej, men han böjde sig faktiskt ner och plockade upp BK objektet och slängde det i papperskorgen intill mig.
Jag gav honom ett leende och kände för en sekund att jag var stolt över honom.

Han dock, trodde nog att jag flörtade med honom, för han vände tvärt på riktningen och gick med det långa benet före det andra långt bort från mig.

- Aldrig gå hemifrån med dåligt batteri på mobilen

- Jag har just bekräftat för mig själv att jag verkligen inte klarar av att äta något vettigt i såna här miljöer. Jag blir genast illamående av den äckliga luften som cirkulerar kring mig och min aura, och inte minst vid tanken av alla äckliga människor som genererar till den hemska luften.

- Burger King har längre kö än Mc Donalds

- Oslo S har trådlöst internet via Café Opus (Onödigt för mig att veta eftersom att jag aldrig kommer att missa en buss igen)



Nu är det blott en timma kvar. Yes. Och fråga mig inte hur men jag har redan lyckats fördriva 3 timmar på en träbänk tillsammans med 2 bags och en låda vindruvor, på en offentlig plats vid namn Oslo Sentral Stasjon.


Jag har en fråga till dig. Hur många kalorier innehåller en låda vindruvor?

> Hvorfør din skurk?

Om jag ursäktar mig och jäktar iväg från en trevlig kontraktsskrivning och löper till vännens lägenhet för att slänga ner min skit i väskan för att sedan rusa iväg till trikken och betala en hutlös summa för en enkelbiljett för en stund senare sittandes som på nålar springa tvärs genom stan med två tunga och inte minst otympliga bags tlll bussterminalen och SwebusExpress biljettlucka 8 minuter innan bussens avgång- Då vill jag INTE se en skylt med svarta tuschbokstäver "Tilbake Snart",

Hell No.

Efter så mycket fotvärk, axelsmärtor, och en viss kroppsutsöndring vill man INTE missa bussen.

Big No.

Så nu sitter jag här på terminalen och tröstäter vindruvor och får med tålamod vänta på nästa buss till Götet 4 timmar senare.

Tack till den skurk som bara var tvungen att ta en rökpaus när JAG skulle köpa en biljett.

Jag hade hunnit. Jag hade hunnit. Jag hade hunnit. Jag hade varit hemma 2200 och inte 0200. Jag hade hunnit. Jävla skurk.

> Jobblös VS. Jobb

Schibsted VS. Mediaplanet

> En adress funnen.

Vaknade upp i Oslo med ett leende på läpparna. Mitt boende har löst sig och jag är riktigt riktigt glad.

Nu du far min, nu blir det andra bullar och nu lär du inte få se mig på ett bra tag, eftersom att jag kommer att hålla mig undan dig och din närvaro. Woohauahaha.

Just nu så bor jag hos en kompis från Ålesund. Ett jättefint lägenhetskollektiv har han lyckats hitta tillsammans med sina vänner.

Kommande dagar ska jag installera mig i rummet. Ska hem till ön på fredag, fånga bilen och packa strunt för att sedan köra upp till Oslo på lördag, packa in, packa upp och sedan köra ner till ön på onsdag igen.

Nu är resväskelivet över för en kort tid. 3 månader för att vara exakt.
Jag kan visserligen förlänga om jag så vill också. Vilket jag antagligen kommer att göra.
Tänk Oslo i sommar. Ungefär lika fint som Göteborg är på sommaren. Puhh.



Dock är det kontraktskrivning imorgon. Så än är rummet inte riktigt mitt...

> En adress!!!

YES!!!
Två visningar och två napp.

Fick de bägge rummen jag kollade på. och tackade Ja till ett utav dem.

Och nu är min önskan uppfylld. Jag har numera en adress i Oslo!

MIN LYCKA ÄR TOTAL!!!

Jag är så glad att jag inte vet vart jag ska vägen.

Och nästa fredag får jag ädelt besök från stockholm vilket gör mig ännu gladare!

> En adress sökes i Oslo!

En brevlåda tack. Med mitt eget namn på.

Less på att packa upp, packa ur, packa ner och packa.

Och nu är jag på jakt efter ett eget rum som jag kan pyssla om och tända levande ljus i.

Om jag känner mig rätt så kommer jag fortsätta att leva som en nomad.

Men för en liten stund vill jag ha en adress. Och självklart i Oslo.

> Till Oslo. Igen.

Så, om några timmar ska jag vakna till en av mina esklingsröster, Jason Mraz, "I´m Yours", för att sedan pickpacka ihop mina sista tillhörigheter inför min snabbisutflykt till Oslo.

Yes, det stämmer, nu ska jag till Oslo igen. För att först och främst skaffa boende.
Har bokat in visningar imorgon och jag hoppas på napp.

Min längtan efter en adress är stooor.

> Tankar om google

Google. En sökmotor. Vår tids virtuella hjärna.

Google har också flera andra tjänster. Blogger. Mail. Webalbum etc.

Men inte bara det. Utan låt mig introducera Google Dating.



By the way, vill du veta vart namnet kommer i från? Klicka.

> education

Så, nu har jag hela morgon och förmiddagen via webben sökt ett niotal utbildningar runt om i landet.

Sen så måste jag leta reda på en brevlåda för att posta ytterligare några ansökningar.

Ni vet, de där papprena som man vill lägga ner extra tid på, med att numrera, vika ihop fint, gema med gem från Designtorget, och viktigast av allt är ju den heliga namnteckningen man först har övat på ett kladdpapper för att sedan överföra den perfekta autografen bredvid dagens datum med en kulspettspenna av 18K guld på linjen. Sen får man ju heller inte glömma bort att posta i ett miljömärkt kuvert och skriva adress och avsändare med samma kulspettspenna.

Vi får väl se om skolledningen är eniga om att snigelposten är mer personligt än webexpressen.

De kanske inte ens lägger märke till besväret man hade med att slicka frimärken med ett färskt tuggummi i munnen.

Och kommer jag inte in på en enda utbildning till hösten 2008, så ska jag börja använda vadderade kuvert till nästa omgång.

Jag kanske ska skvätta på lite parfym på mina ansökningshandlingar det sista jag gör. Det skulle kanske göra susen.

> Räknar dagarna.

10 dagar kvar. Kan inte 10 dagar ha gått när jag vaknar upp i morgon?

> Livet är kort

Hemma igen.

Skönt att vara hemma. Veckan i Sälen var också skön. Livet är skönt.

Och nu i min bekanta miljö på ön är jag konfunderad och snäppet till bekymrad över min situation och höst.

Jag har bråttom. Livet är inte bara skönt, det är kort också.



När jag inte har mycket i tankarna för stunden så brukar jag skapa listor i huvudet.

Och den listan som råder i huvudet just nu är en lista över de värsta känslorna- som jag känner till.

Jag brukar sällan rangordna mina listor, eftersom att jag lider av korttidsminne så brukar jag bara bli förvirrad tillslut...

Hursomhelst, den känsla jag avskyr att känna är otillräcklighet.

Att känna att man är otillräcklig är som att få bortsprängt bägge händerna, en i taget...

Vad är det som orsakar dessa otillräcklighetskänslor då?

Jo, kraven, pressen, förväntningarna, deadlines och "människor-som-påstår-sig-veta-mer-än-en-själv".



Tyst nu My. OK.

> Schnow och schol i Schälen.

Nedan är stunder från min vecka i Sälen.

> Sälen

From Paris to Berlin.

Every disco I get in.

Men min melodi låter lite mer såhär.

From Korea to Sweden

I travel around, hela tiden.



Nu har snart 3 veckor gått sedan jag kom hem från Playan.

Sedan dess har jag hunnit med att flänga runt i Sverige.

Malmö, Kristiansand, Helsingborg, Sthlm, och nu Sälen.

Här i Sälen glittrar nyfallen snö under solen.

Men mina ögon glittrar under en annan breddgrad.

> So Over Sthlm.

Min långhelg i Sthlm är nu över.

Och nu är fjällbussen från tcentralen bookad.

Mot päronen, påsken och stugan.

> Fredrik Snortare och Cecilia Synd

Ja. Det gick över min förväntan bra att kombinera xtra stark antibiotika med smirnoff ice, vin och en romdrink.

Jag skulle vara vit en hel månad efter min GC hemkomst.

Det höll nästintill 2 veckor.

Jag skulle heller inte dricka en promille när jag samtidigt äter Borrealia meddsen.

Det höll i nästan 3 dygn.

Huvudsaken är att jag har kul. Inte sant?

Och det hade jag igår.



Tillsammans med Pena-Penntroll, Modell-Magda, Evert och hans vän (Va faen hette han nu igen?)

så drack vi drinkar hos Dennis på Mellow, som gick barskolan nere på GC och

som nu jobbar bakom baren på en TikiTiki bar på Östermalm..

Exotiska drinkar är mmm.

> Estocholmo

Stockholm är fint. Trots att det är grått och lite duggit.

Stockholm är stort och jag går vilse bland alla Tbanor.

Men jag är sååå glad att jag är här. Riktigt förnöjd.

I morgon blir det utgång med Tina Turner och annat folk.

Det kommer bli bra.

Ska bara se till att bli fullt frisk tills dess.

> Hjälp mottaget.

Det var inte malaria.

Det var borrealia.

Åtminstone behandlas jag mot borrealia.

Det var ett styggt litet spanskt kryp som bet mig på ankeln.

Och nu 2 veckor senare har det svullnat upp för typ 4 gången.

Ouch.

Efter 5 minuter i Herr Doktor Eistrand närvaro och 1 timma i hans väntrum då jag bläddrade i otaliga tidningar och

minglade bland alla hostande dinosaurier (65+) är jag nu slutligen under behandling.


(Jag läser spalten "biverkningar" för nöjets skull;

"Magbesvär, främst illamående, diarré förekommer.

Hudutslag, nässelutlag, blodildsförändring

Klåda i underlivet kan uppstå samt svampinfektion.

Vit beläggning i munnen, främst på tungan, kan även orsaka svampinfektion.

Tack och lov att feber och tjocktarmsinflammation står som sällsynt.)




Och i morgon åker jag till Hufvudstaden af Svea Rike.

> Doktor Hjälp!

Jag måste till doktorn. Jag har fått malaria!

Och jag är inte ett dugg hypokondrisk!

> regndåre

Ser du regnbågen som gömmer sig?

After rain comes sunshine.


After iPhone 1.0 comes iPhone 2.0

> Jobbsök

Fick mersmak av mina 3 praktikdagar bakom bar.

Vilket nu innebär att jag tänker hålla gluggarna öppna efter barjobb.

Tills dess tänker jag skicka ut lite jobbannonser för att visa mitt intresse.



x

En kvinnlig bartender söker jobb.

Gillar kvällspromenader, så jag jobbar gärna OB.

Kollegor inget hinder.



x

En pingla i sina bästa år med vårdat yttre söker jobb som bartender.

Kan dansa och sjunga karaoke om så önskas.

171cm med allt annat än undernärd kroppsfigur.

Endast seriösa svar.



x

RomCola? VodkaSprite?

En avancerad bartender söker jobb på nattklubb.

Dricks är inga problem i min C-kupa.



x

Anställ mig idag och du gör det rätta.

Är numera nykteriskt.

Skicka svar till:
Alkolisternas Rehab Center

409 82 Flaskhals





Håll utkik.

> 138 Dagar.

Eller var det 183 dagar?

Hursomhelst.

Det är titeln på en SVT serie som ska sändas i höst.

Ta en titt Maj-Britt!

Adios Amigo.

> Skåne blev sjukhus.

En helhelg i Malmö och Helsingborg var inplanerat.

Mamma skulle jobba i Malmö, och jag skulle få klara mig själv, men tillsammans körde vi ner.

Fredagskvällen började bra i en lägenhet på Sergelsväg där jag också fick visa lite bartendermanöverur.

Lördagsmorgonen vred sig i magen när jag vaknar vrålförkyld med en hosta likt en övergiven säl och som pricken över i:et denna soliga morgon vaknar jag med igenkleggade ögon. Om ni undrar, så var färgen grön på detta "klegg".

Men med envisan i behåll traskade jag ut på stan för att göra en del inköp.

Och allteftersom dagen artar sig (näsdroppar inhaleras, halsduk sveps om i strypgrepp och plastkorten gnider gnistor av alla köp) kommer den till en vändpunkt.

Mormor är sjuk. Hon hade fått en propp.

Så efter att ha avtalat en mötesplats med mamma i överdrivet många minuter hoppar jag raskt in i bilen och tillsammans igen kör vi mot mormor och hennes förvirring.

Söndagen som egentligen skulle tillbringas i Helsingborg med stålfarfar tillbringades istället med en annan gamling vid namn mormor på sjukhus.


Jag vägrar att åldras.

> Malmö Nästa

Om två timmar är jag på väg mot Malmö.

Miljöombyte. Tack.

> Bubbly

Daniels käcka hyperübertelefon kan recorda pågående låtar tex. från radion.

Finessen är att man sedan kan skicka den inspelade frekvensen/klippet till

en hyperübertjänst som på några millisekunder skickar tillbaka ett sms med Artistnamn och Låttitel.

Detta kallar jag hyperübertechnologi.

När Daniel och jag en dag satt i bilen, en decemberdag så hörde jag en låt på P3, en ny låt,

en trallvänlig låt vars sångerska för oss var okänd. Vad gör inte fiffiga Daniel då om han inte

drar upp sin fiffiga mobil och använder sig just av ovannämnda hyperübertjänst.

Två millisekunder efteråt får vi svar; "Colbie Caillat Bubbly".,

Stek.

Två veckor efteråt laddade jag ner hennes första och hittills enda album Coco.

Två månader senare, har jag lyssnat igenom albumet för första gången och idag kan jag

konstatera att det är ännu ett album med enbart en bra låt och dessvärre har radion

upptäckt den för längesedan.



Låten som jag kärat ner mig i är just radion och myspace:favoriten Bubbly.
Den är så söt och mjuk. Och texten är så... så söt. Och musikvideon.. är så söt.

(Boktips på Bokrean: "Erkänn aldrig att du känner dig ensam")

För att runda av mitt pladder vill jag avsluta med att låten är så rätt i tiden och då snackar jag om min tid.

Den tid jag befinner mig i just nu.

> Jag överlevde!

Status: Ett plåster rikare och flera tårar fattigare.


Fick support med mig vid namn Mikael, tack. Utan dig hade det dröjt ytterligare ett år.

Du ska veta att det hänger ett moln skam över mig. Men nu har du iaf sett mig i dagens tillstånd!

Ett jobbigt tillstånd jag hoppas vi inte kommer att få uppleva igen tillsammans.

Jag ser det som så, jag har inga som helst tendenser eller dragningar åt att bli knarkare.





Att bo på Gran Canaria (de senaste 8 veckorna) utan varken internet (annat än datorer med modem) och nyheter (annat än vem som fick ligga med vem igår) har min kunskap om omvärlden sjunkit. Den har i vartfall inte ökat.

Nu kan jag föreställa mig hur isolerad och oallmänbildad man var på Fotö förr i tiden, innan bron fäste sina rötter.

Denna brist på nyhetsflöde har alltså resulterat i min försenade medvetenhet gällande pojk-och flickband alá 1998 goes 2008.

Så, jag ber om ursäkt ifall Backstreet Boys nyheten inte längre är färsk för er. För mig är den 1 dygn gammal redan.

Men har man inte mediesuset i öron och öron hela tiden så...

För att inte tala om äventyret på andra sidan Atlanten, Hillary Clinton hursa? Bills fru?

Hursomhelst känns det otroligt skönt att vara hemma igen. Min tid där nere var nok.
Men jag har heller inte sagt att jag saknar Playa Del Inglés och dess innehåll.



Förresten, Olof, är det inte dags för dig att mecka en sånhäringa blogg också. Nu när du har mobiltelefon och allt:)

Så kan vi tönta oss tillsammans.

> Stick

Nålrädd. Yes Box. You name it.

Bara jag tänker på sprutor börjar min kropp att rysa och mina ögon kisa.

Jag har aldrig gillat sprutor, och kommer heller aldrig att lära mig att gilla dem.

Den spruta som skall tas imorgon skulle tas 6 månader efter hemkomsten och den hemkomsten var för 2 år sedan.

Alltså har jag gått så länge och dragit mig för detta sticket.

Men efter vardagligt tjat från mamma ovan, och

ett telefonsamtal likt en tvångströja så är den kommande dagen D.

Snälla be för mig. Jag är för ung för att dö.

> Never come back comebacks!

Hjälp, Backstreet Boys har återförenats.

Såg ett nyhetsklipp (tacka vettja gptv.se) om de alltförlängelevande pojkarna.

Varför denna skandal och återförening? Har de gått och blivit panka mån tro? Och singeln, va sjutton, förklara detta hopplock från deras gamla hits! Åren går, men växer de själva aldrig upp?

Kan vi inte bara minnas dem som de en gång var.

Varför bryr jag mig. Jag ska sluta bry mig.

Hur som helst,

Comebacks är aldrig något att rekommendera, tänk inte stort, tänk lagom.

> Borta bra men hemma bäst.

Vaknade upp i mitt underbara vita rum. Och det var himmelskt.

Det snöade idag, och det var också vitt.

> Tidlöst.

Jag saknar en klocka.

Jag saknar att gå efter en klocka.

Jag saknar att stressa fram till en tidpunkt och att passa ett klockslag.

Härnere existerar varken tid eller stress.

Man vaknar när man vaknar, äter när man finner suget, går hem från poolen när solen går bakom moln (om den nu gör det)

Och man går man hem från klubben antingen när solen går upp, när man funnit ett ragg eller när ens kompis spyr ner ens skor.

Jag ogillar att äta frulle klockan 16.03.

Jag ogillar att förfesta klockan 12.42

Och jag ogillar att fråga vad klockan är när det är femte personen man frågar som kan tala om vad tiden är.
Det är alldeles för enkelt att leva härnere.

Det är för mycket mañana mañana här och tro det eller ej, men jag saknar tiden.


Att leva såhär kallar jag också hatkärlek. Och det funkar bra i en period. Och snart är min period slut.

> hatkärlek

Min kärlek beskrivs som omättad, cirkelformad och spontan.

Mitt hat avslöjar mitt alterego.

Och min hatkärlek sammanfattas i 11 bokstäver.

G R A N K A N A R I A

> Axel!

Tack Axel for att du hjalpte mig med mitt liv av mobilberoendeskap!

Ar det ett ord manne?

Tack hursomhelst!

> update

Det ar inte alltid solsken pa denna o strax utanfor Afrikas kust.

Bade idag och igar sa regnade det.

Synd, man ar sa paverkad av vadret. Vad gor man en dag nar det regnar?

Kollar pa den tv man inte har? Surfar pa internet med de tradlosa natverket man inte har.

Eller gar man runt och plaskar pa gatorna med de stovlar man inte packade ner?

Karnevalen tog slut i lordags, en gay-karneval som ar alla bi-och homos mekka tva veckor om aret. Det var helgalet. Och helkul.

Har massor av bilder som far beratta.

Men nu ar som sagt karnevalen slut och ostsverige har tagit over stranden.
Gymnasiekids fran ostra delen av Svea trampar mig nu pa halar och tar över dansgolvet med deras Stockholmska overrostar Gimme More med Britney Spears.

Fragan ar bara om nasta veckas nya Gran Kanaria vanner blir sa mycket battre, for da har "PRF Norden" sin arliga konferens har.

PRO star forovrigt for Pensionarernas Riks Organisation.

Valkommen Malte och Sigrid.



For tre dagar sedan akte jag till Anfi, Gran Kanarias sydspets.
En 20 minuters kurvig bussresa fran Playa del Ingles.
Sa har fint var det dar.

> sova, supa, skvallra.

Alla manniskor faller vi in i rutiner, varken vi vill eller inte.

Jag har hittat min rutin har i playa del ingles.

Och nu ar jag medveten om det.

Varken jag ville eller inte ville vara medveten om det...

> Flyttfågel

Nu har jag varit har i drygt en manad. En hel manad pa en o som skriker turister, sol, och billig sprit.

Utover alla minnesluckor sa har mycket annat hant ocksa.

Bartenderskolan tog slut for en vecka sedan och jag kan nu titulera mig som bartender.

Och nu har jag en hemadress har ocksa. Det finns en del hallhakar har, solen framforallt som har fatt mig tillammans med 4 andra vanner att skriva pa ett lagenhetskontrakt har. "Las Olas" (namnet pa lagenhetshotellomradet) is the place to be, ett stenkast fran stranden och abra runt hornet fran klubbarna.
Balkong har vi ner mot poolen, kommer lagga upp lite bilder snart...

> Las Palmas

Here at last.

På Salamanca, ett stenkast från Playa Del Inglés bor det 7 tjejer i en lägenhet och 6 killar i en annan.

Vi är alla här i ett enda syfte... och det är att bli bartendrar.

Let the game begin.

> Bakom baren.

Adios Amigos.

Nu säger jag farväl till Sverige och hälsar Gran Canaria välkommen.

Och när jag återvänder till mitt vackra svenska hem igen så kommer jag vara ett certifikat rikare.

Ett bartendercert rikare!

Har just packat klart mina ägodelar i 20,4 kg. Maxvikten är 20,0. Vad vore livet utan lite övervikt?

Vi ses snart igen.

Mamma, var inte orolig, tids nog bokar jag min hembiljetten.

> Bikini eller Raggsockor?

Måste packa, hur ska jag packa.

Och vad ska jag packa.

Frågetecken.

> Ett brev till dig.

Hej.

Jag skriver till dig. Du vet vem du är.

Jag har aldrig skrivit ett brev till dig. Så här får du ditt första.

Jag hoppas att du sover gott i natt och tack för att du håller mig sällskap om kvällarna.

Du får mig att skratta, men mest skrattar jag åt mina egna skämt.

Hursomhelst är det kul att ha vänner som vet hur mycket sällskap och ett skratt betyder.

Du är en skön vän. Tack för att du finns.

Och tack för att du orkar med mig ibland!

Hejdå!

MVH, My, på andra sidan bron.

> Dreamteam

___

Ett skönt samspel mellan - Radioheads, Thom Yorke och mina tre puddingar till favoriter, Kanye, Pharrell och Lupe.

Den enda som tycks fattas är Kevin Michael. Då vore mitt dreamteam komplett.

Tog mig faktiskt 5 spelningar i rad innan jag fastnade för låten.

Lyssna och lär.

___


(Lupe Fiasco)

Yeah, Just a lil bit (just a lil bit) And it goes

Lifestyles of the rich and famous

Bought a big house and a whole lot of rangers

A fresh new couch and a whole lot of trainers

A closet full of clothes and some brand new dangers

And

Some Mexican floral arrangers

A great big TV that'll entertain us

Some colorful commissions for some high paid painters

Someone to take the wrap so that I stay stainless

And

A new relationship with a banker

Two pinky rings for my manicured fingers

A trained German Shepard that bark when it's angered

To watch my possessions and look out for strangers

And

A 50 foot yacht with an anchor

Young supermodel that shall remain nameless

Ups and the downs, the sames and the changes

All the money in the world don't make it painless (no)



(Chorus)

(But they love it and they love it)

The more you try to erase me

(And they love it and they love it)

The more that I appear, oh

(and they love it and they love it)

The more, the more you try to erase her

The more that You appear



(Kanye West)

(Plain Pat what up?)

Lifestyles of the broke and famous

Let you know how crazy this game is

Look at all the new beautiful faces

At home supermodel, myspaces

Long for their shot on the TV screens

American Idol never seen these dreams

Just last week they want to see ID

Now they got you in VIP, huh?

How many people almost famous

You almost remember what they name is

Like “Hey, didn’t you play in..? No it couldn’t be, quit playin”

I try to keep that balance

After MTV that’s a Real World Challenge

Back on that train

Never to be heard from again…



(Chorus)



(Pharrell)

G.R.I.P P.I.M.P

I, any spelling bitch come on that’s me

I bring a burning sensation to the urban eye

Like an eye-drop of Turpentine

You can listen to the serpent, fine

But the earth got gas once it burps its fine

Someone around me they talk about the grease

Not G.H.G, how to cook a quarter ki

Talking all nasal, he aint over that cold

No glove scrub, Manny just over that stove

Perfect paradigm

Wrong place wrong time

Should have been Phizer, GlaxoSmithKline

Number one chemist

Look at him no blemish

Egg shell off white like a DuPont finish

Young, dumb, high strung, who could handle us

I wonder how Gods gon’ paint today’s canvasses

Cause who knew that day that man would just

Go to VA with a Tec and spray campuses

What a way to see the cover of Time

I know that ***** wish he was standing in line

To see it….As if he didn’t do it.



(Chorus)

> 19°

Idag är det nitton grader på Las Palmas.

Hoppas det stiger från och med lördag.

> osloovertheday

Godmorgon.

I natt kom jag hem från Oslo. Tur och retur på en dag.

Sällskapet Mike upplevde en kvick visit i en huvudstad han aldrig tidigare besökt förut.

Kul, jag träffade gamla vänner. Gjorde bankärenden. Åt linsesuppe. Kramade märta. och åt norska tranbärsbollar.



Jag och mike skrev ett omfattande nyårslöfte i bilen. Bestående av 5 olika kategorier. Snart ska jag visa er...
Och snart ska jag uppfylla det också.

> Mango Direkt, hur kan jag stå till tjänst?

Gör mig en tjänst.

Gå till klädbutiken Mango och lägg märke till personalen.

Vad har de som alla andra inte har?

Jo, headsets.

Hur töntigt är inte detta? Jag skulle ärligt skämmas om jag skulle sätta på mig ett headset varje dag på en arbetsplats där en våning är av samma area som mitt vardagsrum.

Jag vet inte ens varför jag går in där, jag hittar aldrig något där ändå på mina totala 5 visiter och det enda jag gör när jag är där inne är att störa mig på att personalen har headsets på sig.

Det enda man kan hänga i granen inne på Mango, Kungsgatan, är väl interiören, närmare bestämt deras trappa. Det är mig en trappa jag avundas. Snygg. Bra. Vill ha.



Jag undrar om personalen ser headsetbärandet som en bonus i jobbet, eller ser de det som en börda när deras överstajlade frisyrer plattas till?

Bortsett från butikens A-läge så vad lockar Mango annars med?

Dess spanska design? Eller deras Pepper- liknande plagg?



Vad det gäller headseten;

För det första, vad snackar de om. ("Kan du hämta strl. 34?", "Kan du kolla om jag har fått en mensfläck på rumpan" )

För det andra, vem snackar de med. ("Kan du koppla mig till min enda kollega idag?")

För det fjärde, är de äkta? (Minns ni de där rosa headseten man fick i Spice Girls Kinderäggen?)



Ok, jag kan förstå att det underlättar en del arbete när man har hela personalen digitalt tillgänglig, Det önskar väl alla kollegor på alla sorters arbetsplatser, till och med jag önskar en sådan snabb kommunikation med mina föräldrar. Men vad det gäller den spanska klädkedjan Mango så tror handlar det ju mer om prestige utåt sätt än något annat.

Jag kan ha fel, men behöver man ett headset när kassan är två meter från omklädningsrummet och personalen (beståendes av 2 eller 3) är så lat att de säger till alla kunder att "alla storlekar hänger ute om det finns några kvar."

Svar Nej.



Töntar. Töntaccessoar. Töntig affärsidé.



Detta låter som en attack, nästan som om jag vore avundsjuk. Kanske borde söka jobb där.

> Städmani.

Har städat mitt rum i 10 timmar. Det var de värt.

Allt är organiserat, kulörordnat, indelat, och strukturerat igen. Back on track.

Det är så här jag trivs.

Trivs med ett stort T.

Jag gläder mig tills i kväll. Höjdare. Ikväll är en kväll som jag behöver.

> väntan.

Väntan vid telefonen är dödande.

och nu är jag glömd.

Trött på att vänta.

och känna mig dum.

bortglömd.



säg som det är, att du helst av allt vill glömma allt.

glömma mig

för under tiden och väntan har jag känt mig vilsen.

och dina jävla ord som jag nästan trodde på.

> Tappat något.

Jag har tappat dygnsrytmen. Rätt brutalt. Vaknar vid 13 tiden och somnar vid 4.

Idag åt jag italiensk pizza, hemmagjord. Nu har jag ätit pizza två dagar i rad. Jag har skrivit historia.
Aldrig i mitt tidigare liv har jag ätit pizza två dagar i rad. Jag trodde inte ens att jag gillar pizza.
Men det gör jag nu! Plötsligt! Det är ju gott!

Alltså har jag lyckats skriva historia på det nya årets två första dagar.

Och något som absolut inte borde antecknas under min stolthet är att jag har som nyårslöfte att tappa massa kilon och att jag under mina två första dagar av detta året tryckt i mig pizza gör att jag lyckats skriva historia för andra gången detta året.

Jag har helt och hållet tappat min karaktär för målinriktning och mat!

> discovery

Idag på min otroligt slappa dag har jag gjort 3 down-to-the-bottom-upptäckter:

Den bloggomtalade mediaprofilen (1) Alex Schulman, hans överskattade fru som försöker sig på samma rykte (2)Katrin och sist men inte minst den "alla-har-sina-förutfattade-meningar-om" (3)Carolina Gynning.



För er låter det som om jag är lite bakom flötet när jag säger att jag just upptäckt dem. Men det är sant, jag har idag på riktigt upptäckt dem.

Ni måste skilja på "höra talas om" och riktigt förstå vad det är ni hört talas om.

Genom att jag läste paret Schulmans bloggar från pärm till pärm och sett Gynnings alla youtubeklipp så kan jag faktiskt nu konstatera att jag gjort har upptäckt de 3 karaktärerna.

Igår hade jag hört talas om dem och kunde sätta fingret på vad de var uppmärksammade för. Och idag har jag UPPTÄCKT dem och kan nu istället kartlägga deras alster och skandaler.



Det är något vi måste tänka på, att inte ha allt för många dömande åsikter om människor utan att egentligen "känna dem".

Så innan du yttrar dig om något så fördjup dig i argumentens olika perspektiv så du tryggt kan stå fast vid en åsikt. Och tro inte på allt det som alla andra vill att du ska tro på.


Ok, ovan var min moralpredikan riktad till typ förskolekids. Det blev ett töntigt inlägg. Men jag är bara så less på att vara människa ibland.

> Happy New Year!

> CKJEANS

Brooke Shields var sjutton år (eller var hon arton?) när hon spelade in denna reklam för Calvin Klein Jeans.

Jag vet inte hur jag ska formulera mig. Men den är snygg. På ett fulsnyggt sätt.

Texten är sann och man kan dra flera bra paralleller, som nog inte vem som helst kan förstå.
Go 1980!

> I do! I can´t!

Usch, jag trodde att jag skulle repa mig. Men ack så fel en pingla i sina bästa 20 år kunde ha.

En bröllopsvigsel jag ville bevittna hamnade istället pendlandes mellan sängen, laptopen, soffan och tvn.

Jag som var så pepp inför denna dagen. Skulle träffa gamla godingar från förr och när och fjärran och skulle få skåla in ett kärlekspar som just idag skulle göra entré i ett liv tillsammans tills döden skiljer dem åt.

Nåväl, jag kan från säng- och hink- kanten önska er ett stort-

-Lycka till Eric och Sanna! Jag önskar er allt gott!

> en pizza i toan

Tack Gode Gud att jag inte blivit drabbad av en ond förkylning eller något annat snorliknande som 90% av mina medmänniskor har.

Jag tackar min bergsvägg till immunförsvar.

Istället för nysningar, hosta och näsor som kranar har jag istället blivit ett offer av maginfluensan.

Så här ligger jag mellan magknipen och spyorna och stoltserar med att jag sedan i våras inte råkat ut för något förkylningsfall.

> X-mas

Jag har ett problem som jag måste ta itu med. Jag har tvångstankar och känner ångest om natten.

Jag vill här och nu erkänna detta till mina medmänniskor och läsare.

Mitt allvarliga problem är att jag inte kan hålla vantarna borta från julgodiset.

Hur bearbetar jag detta?

> Wyclef + Mya <3 Tom Ford

En skön låt som snurrar högt i Henry Kloss underbara tivoli audio PAL.

En annan skön upptäckt efter denna "to-die-for" audio var att Wyclef Jean diggar loss i ett par identiska Henry Ford brillor som mina ögon också diggar bakom under sommarens hetaste dagar. Kolla! Se! Titta! Njut!

> Adjö Ålesund!

Idag kör Najje, Andres och jag tillbaka till Suecia. 12 underbara timmar i bilen på norges otroligt raka vägar har vi framför oss.

Min tid i Ålesund var ett fotoalbum för sig och en minnesten för livet.
Mellan mina 2 jobb och bakfyllan lyckades jag ändå uppleva mycket av vad den pittoreska fiskestaden även kallad fyllestaden beläget i Norges nordvästra kust hade att erbjuda.

Tack för tiden! På återseende (!?)

> Back to scratch

Sjutton dagar före julafton.
Var sjutton finns jobben?
Det regnar i Ålesund. Och här bor jag.
Sjutton också.

> Alpha Dog.

C den.

> Hej Ålesund!

Ja, då försöker jag med mitt pickochpack, CV, ny energi och nya känslor att finna ett bra sätt att fördriva tiden fram tills jul.

Jag landar i Ålesund då jag inser att det är nästintill omöjligt att få ett jobb med så kort varsel i Oslo.

Efter bara några, 3 dagar har jag ett jobb på Cavatelli Mat & Vinhus som servitris. Jag har aldrig i hela mitt liv och heller inte i mitt förra liv jobbat inom serverings/restaurangbranschen.

Mina kommande dagar skulle jag bita ihop, lära mig bära fat och räkna alla glas jag tappat.

Djur har som instinkt att överleva, människor har som instinkt att bli rika och ungdomar har som mål att supa, knulla och slåss.

> Stålgubbe

Idag kör jag dal och berg för att träffa gubben i mitt liv.

Klicka och läs om Bertil Lannefors- alias; StålFarfar

> Still twisted.

Är jag prinsen som travar berg och taggtråd för att rädda sin prinsessa?

Är jag draken som bekämpar allt ont och gott för att få härska själv.

Eller är jag prinsessan som släpper ner sitt långa hår för att låta prinsen klättra in i hennes hjärta?

> Remember me.

Då var det över. Då var det slut på äventyret.

Jag är ingen uthållig säljare. Jag har inget tålamod. Jag tappade lusten.

Nu sätter jag punkt på mitt resande hemlösa nomad liv och minns mina 11 senaste veckor som ett härligt, lärorikt och otroligt roligt avslutat kapitel.
Rädda barnen och Remembercard innebar två helt olika försäljningstekniker. Jag fick prova på bägge.
Men de stackars barnen lyckades inte övertyga mig om att vilja fortsätta. Sorry.



Nu har jag lämnat min älskade Madde, teamleader, kollega och vän och är nu på tåget på väg till Oslo.

> "Ka skjer rå"

Adjö mimmi!

Soltrålen Mimmi kom och gick. Hon välkomnades till teamet i Ålesund och var med oss tills idag. 2 veckor.

Nu är det Madde och jag åter igen. Us two.

Mimmi gjorde rätt beslut. Hon hade ingen vilja till att vilja fortsätta att rädda barn, så därför tog hon nästa tåg hem till Oslo igen.


Min egen vilja sätts på spel. Vill jag fortsätta att leka hjälte och rädda barn? Eller ska jag droppa och disponera min resterande tid på ett annat sätt och håll. Frågetecken

> Rädda mig.

Man måste ha lust för att vilja fortsätta. Eller handlar det om ork?

Orkar man om man har tillräckligt med energi?

Är det lusten man måste ha för att orka? Eller är det orken som framkallar lusten?

Ökas energin om man har lust i grunden eller genereras det till ovilja?



Jag tror att man måste ha lusten för att skapa den energi för att orka med det man själv vill.



Men när allt kommer omkring så lyder frågan egentligen; "vad vill jag?*"...

> Lillehammer

1994 var det vinter OS här. Jag var här 1998. Och nu är jag här igen 2007.

> Född med oflax

För att dra en lång historia kort så bekräftades min otur idag.

Jag var på flygplatsen klockan 06 på morgonen för att flyga till farfar för att överraska honom innan livet avslöjar hur kort det egentligen är.

Efter 2 cancellerade flygbiljetter, 3 bookningar, 1 nytt biljettköp, 6 sms till 118100, en outlöst matersättningskupong, 2 säkerhetskontroller, tax-free, X antal samtal till olika buss/tåg/flygbolag, och 3 bagagehämtningar så var jag klockan 12 mitt på dagen tillbaka på hotellet i Trondheim igen med rödsprängda ögon.

På köpet fick jag sura blickar då jag orsakade en försening till en avgång, åka flygbussen tur och retur på samma dag och mitt mål med att surprisa farfar med min oplanerade visit dog som pistolskott i ryggen.



Vilken helvetesjävlakärringmorgon, jag fick aldrig träffa min farfar som jag beundrar så högt på grund av ett jävlapissfuckingflygbolagsjävlafittflyg.

> Skänk en slant på 225 NOK.

Första dagen på arbetet med Redd Barna.

Vanskligt, en helt annan försäljningsteknik.

Från att ha levererat gratis kreditkort till att tigga pengar från människor över en natt.

Hell yeah att det är skillnad på försäljningsteknik.

Jag gör mitt bästa och försöker så gott det går och så bra jag kan.

Vem trodde att jag skulle representera Rädda Barnen? Inte jag själv i alla fall.

Jag ska försöka att hålla ut tills Christmas. Jag ser detta som ett test på hur bra säljare jag är.

> Rädda barn

Idag kom beskedet. Beskedet som var totalt oväntat och som ödelade mitt liv fram tills jul.

Vi hade sålt bättre än förväntat och mer än vad som var budgeterat.

Beskedet om att vi inte längre fick sälja remembercard släpptes som en bomb denna sköna onsdagskväll i Trondheim.

Kampanjperioden var nu över för iår och en ny kampanj är planerad efter nyår.

Madde, Mimmi och jag är nu placerade på ett annat projekt. Redd Barna.

Så nu ska jag ut och rädda barn för Rädda Barnen.

> Trondheim

Det snöar och min elskade farfar i helsingborg mår inte bra.

> tänk om.

4 dagar för mycket av det goda. En vecka med för lite sömn. Två varningar. Ett par promillehaltiga kvällar. En rattfyllekörning. En kaffe mitt i natten. Politik. Pinsamt dåligt med salg på jobbet. Snö. Mimmi. Press. Stress. Tänk. Känslor. Hårfärgning. Tacos. Mitt i vardagsrummet. Lipp. Utgång. Relationer. Baren. Olaf i baren. Snylt-taxi. 3 gånger återvändo. Tortellini från Sleven. Luftmadrass. Röyk. Hopprep. Nutrilett. Dagbok. Sked. Chile. Dyrberg & Kern. Unskyld.

> hvorfør?

Varför våldta dvärgar när man kan våldta minibananer?

> Ålesund

Åskväder i Ålesund

Bor i Ålesund nu. I ett hotellhus. I ett eget rum. I en egen säng. I ett tillstånd långt bort från mina nära och kära.

Kan inte somna. Vill somna. Har glömt av hur det är att sova.





Kommer vi kunna skratta tillsammans igen. Frågetecken.

> Hellosvin!

Halloween nalkas. Och jag ska klä ut mig till en fet rosa gris. Ikväll utlovas fest och ingen sömn.