> Tappat något.

Jag har tappat dygnsrytmen. Rätt brutalt. Vaknar vid 13 tiden och somnar vid 4.

Idag åt jag italiensk pizza, hemmagjord. Nu har jag ätit pizza två dagar i rad. Jag har skrivit historia.
Aldrig i mitt tidigare liv har jag ätit pizza två dagar i rad. Jag trodde inte ens att jag gillar pizza.
Men det gör jag nu! Plötsligt! Det är ju gott!

Alltså har jag lyckats skriva historia på det nya årets två första dagar.

Och något som absolut inte borde antecknas under min stolthet är att jag har som nyårslöfte att tappa massa kilon och att jag under mina två första dagar av detta året tryckt i mig pizza gör att jag lyckats skriva historia för andra gången detta året.

Jag har helt och hållet tappat min karaktär för målinriktning och mat!

> discovery

Idag på min otroligt slappa dag har jag gjort 3 down-to-the-bottom-upptäckter:

Den bloggomtalade mediaprofilen (1) Alex Schulman, hans överskattade fru som försöker sig på samma rykte (2)Katrin och sist men inte minst den "alla-har-sina-förutfattade-meningar-om" (3)Carolina Gynning.



För er låter det som om jag är lite bakom flötet när jag säger att jag just upptäckt dem. Men det är sant, jag har idag på riktigt upptäckt dem.

Ni måste skilja på "höra talas om" och riktigt förstå vad det är ni hört talas om.

Genom att jag läste paret Schulmans bloggar från pärm till pärm och sett Gynnings alla youtubeklipp så kan jag faktiskt nu konstatera att jag gjort har upptäckt de 3 karaktärerna.

Igår hade jag hört talas om dem och kunde sätta fingret på vad de var uppmärksammade för. Och idag har jag UPPTÄCKT dem och kan nu istället kartlägga deras alster och skandaler.



Det är något vi måste tänka på, att inte ha allt för många dömande åsikter om människor utan att egentligen "känna dem".

Så innan du yttrar dig om något så fördjup dig i argumentens olika perspektiv så du tryggt kan stå fast vid en åsikt. Och tro inte på allt det som alla andra vill att du ska tro på.


Ok, ovan var min moralpredikan riktad till typ förskolekids. Det blev ett töntigt inlägg. Men jag är bara så less på att vara människa ibland.

> Happy New Year!

> CKJEANS

Brooke Shields var sjutton år (eller var hon arton?) när hon spelade in denna reklam för Calvin Klein Jeans.

Jag vet inte hur jag ska formulera mig. Men den är snygg. På ett fulsnyggt sätt.

Texten är sann och man kan dra flera bra paralleller, som nog inte vem som helst kan förstå.
Go 1980!

> I do! I can´t!

Usch, jag trodde att jag skulle repa mig. Men ack så fel en pingla i sina bästa 20 år kunde ha.

En bröllopsvigsel jag ville bevittna hamnade istället pendlandes mellan sängen, laptopen, soffan och tvn.

Jag som var så pepp inför denna dagen. Skulle träffa gamla godingar från förr och när och fjärran och skulle få skåla in ett kärlekspar som just idag skulle göra entré i ett liv tillsammans tills döden skiljer dem åt.

Nåväl, jag kan från säng- och hink- kanten önska er ett stort-

-Lycka till Eric och Sanna! Jag önskar er allt gott!

> en pizza i toan

Tack Gode Gud att jag inte blivit drabbad av en ond förkylning eller något annat snorliknande som 90% av mina medmänniskor har.

Jag tackar min bergsvägg till immunförsvar.

Istället för nysningar, hosta och näsor som kranar har jag istället blivit ett offer av maginfluensan.

Så här ligger jag mellan magknipen och spyorna och stoltserar med att jag sedan i våras inte råkat ut för något förkylningsfall.

> X-mas

Jag har ett problem som jag måste ta itu med. Jag har tvångstankar och känner ångest om natten.

Jag vill här och nu erkänna detta till mina medmänniskor och läsare.

Mitt allvarliga problem är att jag inte kan hålla vantarna borta från julgodiset.

Hur bearbetar jag detta?

> Wyclef + Mya <3 Tom Ford

En skön låt som snurrar högt i Henry Kloss underbara tivoli audio PAL.

En annan skön upptäckt efter denna "to-die-for" audio var att Wyclef Jean diggar loss i ett par identiska Henry Ford brillor som mina ögon också diggar bakom under sommarens hetaste dagar. Kolla! Se! Titta! Njut!

> Adjö Ålesund!

Idag kör Najje, Andres och jag tillbaka till Suecia. 12 underbara timmar i bilen på norges otroligt raka vägar har vi framför oss.

Min tid i Ålesund var ett fotoalbum för sig och en minnesten för livet.
Mellan mina 2 jobb och bakfyllan lyckades jag ändå uppleva mycket av vad den pittoreska fiskestaden även kallad fyllestaden beläget i Norges nordvästra kust hade att erbjuda.

Tack för tiden! På återseende (!?)

> Back to scratch

Sjutton dagar före julafton.
Var sjutton finns jobben?
Det regnar i Ålesund. Och här bor jag.
Sjutton också.

> Alpha Dog.

C den.

> Hej Ålesund!

Ja, då försöker jag med mitt pickochpack, CV, ny energi och nya känslor att finna ett bra sätt att fördriva tiden fram tills jul.

Jag landar i Ålesund då jag inser att det är nästintill omöjligt att få ett jobb med så kort varsel i Oslo.

Efter bara några, 3 dagar har jag ett jobb på Cavatelli Mat & Vinhus som servitris. Jag har aldrig i hela mitt liv och heller inte i mitt förra liv jobbat inom serverings/restaurangbranschen.

Mina kommande dagar skulle jag bita ihop, lära mig bära fat och räkna alla glas jag tappat.

Djur har som instinkt att överleva, människor har som instinkt att bli rika och ungdomar har som mål att supa, knulla och slåss.

> Stålgubbe

Idag kör jag dal och berg för att träffa gubben i mitt liv.

Klicka och läs om Bertil Lannefors- alias; StålFarfar

> Still twisted.

Är jag prinsen som travar berg och taggtråd för att rädda sin prinsessa?

Är jag draken som bekämpar allt ont och gott för att få härska själv.

Eller är jag prinsessan som släpper ner sitt långa hår för att låta prinsen klättra in i hennes hjärta?

> Remember me.

Då var det över. Då var det slut på äventyret.

Jag är ingen uthållig säljare. Jag har inget tålamod. Jag tappade lusten.

Nu sätter jag punkt på mitt resande hemlösa nomad liv och minns mina 11 senaste veckor som ett härligt, lärorikt och otroligt roligt avslutat kapitel.
Rädda barnen och Remembercard innebar två helt olika försäljningstekniker. Jag fick prova på bägge.
Men de stackars barnen lyckades inte övertyga mig om att vilja fortsätta. Sorry.



Nu har jag lämnat min älskade Madde, teamleader, kollega och vän och är nu på tåget på väg till Oslo.

> "Ka skjer rå"

Adjö mimmi!

Soltrålen Mimmi kom och gick. Hon välkomnades till teamet i Ålesund och var med oss tills idag. 2 veckor.

Nu är det Madde och jag åter igen. Us two.

Mimmi gjorde rätt beslut. Hon hade ingen vilja till att vilja fortsätta att rädda barn, så därför tog hon nästa tåg hem till Oslo igen.


Min egen vilja sätts på spel. Vill jag fortsätta att leka hjälte och rädda barn? Eller ska jag droppa och disponera min resterande tid på ett annat sätt och håll. Frågetecken

> Rädda mig.

Man måste ha lust för att vilja fortsätta. Eller handlar det om ork?

Orkar man om man har tillräckligt med energi?

Är det lusten man måste ha för att orka? Eller är det orken som framkallar lusten?

Ökas energin om man har lust i grunden eller genereras det till ovilja?



Jag tror att man måste ha lusten för att skapa den energi för att orka med det man själv vill.



Men när allt kommer omkring så lyder frågan egentligen; "vad vill jag?*"...

> Lillehammer

1994 var det vinter OS här. Jag var här 1998. Och nu är jag här igen 2007.

> Född med oflax

För att dra en lång historia kort så bekräftades min otur idag.

Jag var på flygplatsen klockan 06 på morgonen för att flyga till farfar för att överraska honom innan livet avslöjar hur kort det egentligen är.

Efter 2 cancellerade flygbiljetter, 3 bookningar, 1 nytt biljettköp, 6 sms till 118100, en outlöst matersättningskupong, 2 säkerhetskontroller, tax-free, X antal samtal till olika buss/tåg/flygbolag, och 3 bagagehämtningar så var jag klockan 12 mitt på dagen tillbaka på hotellet i Trondheim igen med rödsprängda ögon.

På köpet fick jag sura blickar då jag orsakade en försening till en avgång, åka flygbussen tur och retur på samma dag och mitt mål med att surprisa farfar med min oplanerade visit dog som pistolskott i ryggen.



Vilken helvetesjävlakärringmorgon, jag fick aldrig träffa min farfar som jag beundrar så högt på grund av ett jävlapissfuckingflygbolagsjävlafittflyg.