> Observationer.

Observationer jag gjort och som nu redovisas i random order:



1. Glass.

Svenskarna frossar i sig glass nästan enbart när det är klimat för det, alltså när det är svettigt, varmt och sommar.
Om man en sommardag ser sig omkring efter skop-glass finner man bara ett fåtal ställen. Är dagen riktigt svettig så finner man också en kö där alla väntar på att få sig en skopa hård glass.
Men generellt sett så vi har fler frysboxar av märket GB, SIA, Århus än skopglassförsäljning.

Här i grannlandet hittar man skopglass runt varje hörn och det är den italienska glassen som gäller.
Tänk dig att Pressbyrån skulle börja sälja skopglass. Motsvarigheten till Pressbyrån heter Narvesen.. Så vanligt är det här.

Det märkliga är att det kvittar hur kallt det än är, oberoende klimat så äter de glass. Hela tiden. Om inte skopglass så är det pinnglass som norrmännen slickar i sig.

Ytterligare en obervation inom glasstemat är att isbilen här i Norge har inte samma eländiga huvudvärks jingel som vi i Sverige har. Den låter annorlunda. För ni som inte hajar betyder is - glass på svenska.



2. Sport.

Norrmännen är galna i sport. Tv:kanalerna spottar ur sig Sport Nytt och andra sportinslag.



3. Pizza.

Norrmännen har två olika sorters pizza, en italiensk och en amerikansk.

Den varianten vi har runt hörnet i Sverige, alltså den som bakas med tunt skal, slemmig i mitten och med olika sorters brain-kill toppingar på tex. bearneaise sås, bacon och ägg (känn dig träffad guggo!) är betitlad för Svensk pizza och existerar inte i grannlandet Norge. (Läs: "Svensk uppfinning på tredje plats efter IKEA och VOLVO")

Tillbaka till saken. Normännen har två olika sorters pizzor. En italiensk som man enbart finner på italienska restauranger.
Och en amerikansk som man hittar på Dolly Dimples eller Pizza Hut eller andra liknande Dine-in-Junkie- ställen. Oftast har de boothen som huvudsakliga interiör (skrämmande amerikansk).

Dolly Dimples äger marken i Norge. Alla städer har minst en Dolly. Minst.

En undersökning jag nyfiket har gjort gav mig givande besked.

a. Degen mellan de olika nationalrätterna skiljer sig lite, den italienska har spelt mjöl och inte lika mycket jäst och vitt mjöl som den amerikanska har.

b. Den italienskapizzans topping är överst, ovanpå osten. Medan den amerikanska har all topping begravd under ett tjockt och heltäckande lager med ost.



Dessutom, ett stort OCH i versaler, pizzasalladen har inte nått Norge! Många vet knappt vad pizzasallad är för något.




4. Bergans.

Alla bär en jacka från märket Bergans. Alla. I alla olika kulörter och varianter ser man Bergans gå omkring.

Från barn till vuxen, från smal och fet, alla.

Jackan finns i alla dess former och storlekar. Men den populäraste av den är av skal-kvalité. En tunnare jacka som krispar när man rör sig.

När vi går mot kyligare tider kommer mina ögon nog gå blind av alla Bergans feta dunjackor. Goosebumps.



5. Phuck 3.

Det är inte bara dyrt att ringa från och till norge, det fruktansvärt dyrt.

Min förra telefonräkning landade på 3 laxar och 400 pix + några oväsentliga och obetydliga ental och ören.

Så Axel, du behöver inte oroa dig för fler långa fjårtisfylla samtal från mig.



6. Namn.

Jag har stött på alla möjliga sorters efternamn. Eftersom att mitt jobb går ut på att registrera nya kunder så möter jag tro det eller ej, de mest märkliga namnen.

Man tror ju inte att skillnaden mellan svenska och norska namn är så stort. Men belive me, differensen är betydlig.

Namnexempel, både för och efternamn: Terje, Langballe, Kine, Kleppa, Horstad, Grytte, Asbjörn, Odd, Sås, Sverre, Roar och Frode.




Sanna mina ord och obeservationer.