> C O M E B A C K !

I´m alive!!!!!!!!!!
Trodde först att jag var död. Men jag nöp mig själv. Och insåg att jag var mitt uppe i livet. Så nu lever jag och det är så dejligt att leva!

Jag har varken någon bra förklaring eller ursäkt för min frånvaro. Men viktigast är att jag mår bra. Och det gör jag. Detta med att logga ska inte kännas som en tvångstanke innan man lägger sig på kudden. Utan den ska bara naturligt falla sig ner på tangenterna som en enda röra av kreativitet. Men den senaste perioden har jag bara inte haft någon lust till att skriva och har heller inte känt att jag vill tvinga fram något bara för att hålla till regeln "ny dag-nytt inlägg". Känslan påminner mig om att byta örhängen. Vissar morgnar pallar jag bara inte och väljer att gå runt med plupparna i ett par dagar till. Men helst skulle jag vilja ha lusten till att byta och förnya varje morgon!

Jag tror att min (b)logg har hamnat lite i en identitetskris. Samtidigt som jag vill ha en logg där jag skriver om mig själv, mina tankar och mitt liv (just för att det är så fakking intressant), så våndas jag ändå med tanken om att skriva om min vardag. So what liksom. Vem bryr sig om att jag ätit en macka med två gurkskivor och har på mig dubbla strumpor. INGEN. Just det. INGEN! Vem orkar läsa om andras vardag (varför inte ta vara på sin egen vardag istället?). Bättre är det om man nischar in sig på något. Att man delar med sig av ett ämne man brinner för eller har stor kunskap om, eller ännu bättre att man tillför något, som en guide av något slag. Men där kommer nästa prob- TEMAT!
Men ändå faller allt tillbaka på att man skriver om sig själv och sitt schema just för att (b)loggen har blivit en folksjukdom. ALLA kan smittas! Alla kan skriva om sin dag oavsett om den är färgglad eller fattig. Och svaret är som alla vi redan vet- därför läser vi om andras vardagar fyllda av ingenting och tycker det är spännande just för att vi kan relatera till dem. Det handlar om ett igenkännande i en jämlikes liv- en identifiering av en själv.
Så jaaaaaaaaaaaaaaaaa. Jag tänker fortsätta att skriva om lite alltmöjligtingetingtingeling tills jag kommer på tha shit att skriva om.

Jag borde ha loggat den senaste tiden, det har ju trots allt varit rätt fartfyllt i mitt liv sen jag tappade sista loggtråden.
Låt mig briefa dig lite om mitt liv sen sist;

Jag har skaffat mig ett ordentligt jobb. Som alltiallo på Toxic. Jag lagar/ställer fram mat, sitter i receptionen, baristar och köper frukt åt 15 filmskapare. Jag promenerar till jobbet och trivs med min imac och framförallt i mitt kök. Jag läser också en distanskurs via Högskolan i Borås. Den heter Design för det goda livet och jag är så roadkill vad det gäller pluggandet till examinationen. I höst är planen plugg på heltid och Oslo har sagt sitt efter två år, nu har jag Sveriges huvudstad i fokus. Jag ska rapportera dagligen hur det går med maten på jobbet!
Min man har fått nytt jobb. Vi ska flytta ihop. Och det blir i sthlm. Vi söker lägenhet och det pirrar i magen så fort jag tänker på honom.
Mikael och Ida har flyttat till norge. Närmare bestämt i lägenheten under mig. Dödskul. Jag kallar dem för Mida och jag gillar att hänga med dem.
Min pappas jobb har gått i konkurs. Därmed står 5999 andra människor också utan jobb. Han mår fint trots att han tar pills för högt blodtryck och väntar på att bli headhuntad. Han är nyss fyllda 58 och han är en stark pappa så jag hoppas att han fortfarande är attraktiv för arbetsmarknaden.
Synne har sagt upp sig och på dagarna har vi spelat hjernetrim spel online. Hon har förövrigt gått och blivit "känd från tv" hade sin debut imorse på MessTVNorge.
Mimmi har kommit hem från Indien. Brun som bajs och snygg. Vi har tagit in inneboende i vårt hem för att dra ner vår hyra. Nu betalar vi knappt ingenting och jag känner att jag får lite makt av det.
Cissi och Jocke har hälsat på. Trevligt. Efter denna helgen bestämde jag mig för att vara strängare mot "snåla taförgivare".
Saga, min systerdotter är fortfarande min pärla.
Min bror har opererats och självförtroendet börjar byggas upp. Det var på tiden efter 4 år.
Tilda är min hund som blir allt gråare för varje år. Jag har bestämt mig för att en dag skaffa hund och det blir till att adoptera en hund som farit illa åt. Alla hundar är värda ett värdigt liv.
AK och Jen kommer hem från Down Under snart. Ska bli glädjande att träffa dem. Jag har saknat dem och hoppas vi hittar tillbaka till varandra.
Jag och min vän samt min kärlek och hans vänner ska till Sälen om två veckor. Det kommer bli så galet digg!
Jag har det ekonomiskt tight för tillfället, men räknar med att vinna stort på investeringar.
Mitt nyårslöfte gick upp, sen ner, sen upp, lagom och nu är jag tjock igen. 4 månader kvar till Beach 09.
I sikte!

Man får bara en comeback i livet. Och detta är min. Tjofräs på heltid.
Ta vara på livet. Man lever bara en gång. Och det finns inget att förlora.