> The new iphone is the shit.

Norge är inte så old fashioned som jag trodde. De har tro det eller ej, tillgång till youtube.com även i denna norra breddgrad som jag numera befinner mig i.

Och något som är raka motsatsen till old fashion är den nya och allra senaste versionen av Apples iphone. Ta en titt själv på videon nedan.

Äpplen är praktiskt taget min vardagliga favoritfrukt och varumärket Apple har tekniskt talat mina favoritprodukter.

Förövrigt är youtube.com det som är det när man lyckligt vill fördriva timmarna...

> Oslo, the place to be?

Oslo ær tjugohundratalets Mecca.
Svenskarna vælfærdar hit.


Och jag ær en av dessa tusentals offer.
Och det kænns ruskigt bra.
Jag trivs som fisken i handsken.
Over and Out.

> Bye Göteborg and Hello Oslo

On this day it all begins.

Nu är det bara till att tuta och köra för idag bär det äntligen av.

Bilen är packad men kylväskan samt passagerarsätet är bägge tomma.

Det är bara billig svensk mat och Jen som fattas.

Innan vi rullar på E6an norrut ska mat shoppas och Jen ska plockas upp tillsammans med hennes pickochpack och madrass.


Förhoppningsvis kommer vi iväg med Jen och mat i bilen innan skymmning

(kl.10:00 på morgonen ska vi ses...) och då headar vi mot Oslo.



Väl uppe får vi träffa Saxen, som har bott i Oslo hela sommaren, det är hos henne som Jen och jag tillfälligt kommer att få bo hos. Jag ser också MYcket fram emot när Märta kommer upp för att joina oss i höst!

För er som inte vet så heter Saxen egentligen Julia och Märta likaså.

Det blir My och Julia*2 igen. Det blir oss. Barnsbensbuddies. Fast i Oslo.

Charlies Angels goes Norway. "Full Throttle".



För min och Jens del blir första äventyret till att hitta en egen lya,

Andra prioriteringen är att hitta ett jobb,

Och vår final mission (när allt är klart och alla kids är sams) blir till att köra ner till trygga Göteborg för att parkera bilen och sedan ta oss upp med buss och få delicious busssätes-rumpor.

Och för att förenkla de tre ovan nämna är det en bonus om vi lyckas hålla sams.

Men ni kan vara "rolige"(rolig=lugn på norska) allt kommer att gå galant.

Och aldrig att det blir någon catfight.

Jag och Jen kan bättre än så.

Misstänker att jag under sällskapets gång kommer att få ett imponerande sexpack då jag genom skratt tränar, eller rättare sagt bygger upp mina magmuskler.



Har ni några minuter över kan ni ta er en click och en titt på skämtets mest uttjatade, överskattade och tyvärr, mest odödliga skämt.
Klicka här för ett svensk-norskt lexikon




Akkurat, dags att gå!

PS.

Tänk om jag träffar en norsk gutt! Gutt mos då eller? Strike.

> Åldersnoja

Usch, vad tiden går fort förbi. Ångest svar ja.

Visst får du en otäck vibb när du inser att det du trodde hände för en vecka sedan i själva verket utspelade sig för tre veckor sedan...


Snart vaknar jag och inser att jag försovit mig igen till jobbet som kokerska på ålderdomshemmet och att jag borde sluta vänta på att min man ska dyka upp igen efter att han stuckit på min 34års dag.

Sedan han stuckit har jag fått ta hand om två själlösa knoddar varav en hade glasögon från 1 års ålder och den andre har 12 fingrar.
Samma morgon upptäcker jag också att jag fått ett brev från kronofogden då jag glömt att betala för min postorderbeställning på Ellos.se.

Sakta ner tiden!


En helg har just passerat och den innehöll lite musik, lite fika, lite kneg och lite rajraj.

I torsdags peppade jag inför herr Tim.buktu som höll låda under vårt kära remake:ade Göteborgs Kalas som numera går under namnet Kulturkalaset.

Hela kvällen var ett enda stort kalas där vi svalde cider, vin och en diverse andra alkoholhaltiga drycker. Fråga mig inte hur, men plötsligt stod jag och diggade framför några medelålders på Avenyns-ej-så-tilltalande- Deep.

I fredags njöt jag av musiken som Gugge och André selectade och djade på Bazar.

Deras fredag var uppbokad på denna restaurang/bar och det var härligt att se att deras iver och brinnande blick för det de pysslade aldrig dog ut med deras 9 timmars pass.

Tog en fika med Cecilia i lördags.
Man blir så pepp och glad för hennes skull när hon glatt berättar om hennes fortsatta klubbplaner.

Hon är duktig hon.



Förövrigt har jag knegat mina allra sista dagar på "Sveriges roligaste butik" (Så står det på skylten).

Men då kejsaren inte har några kläder så står det i verkligheten;

"Sveriges mest utnyttjade anställda på Sveriges odemokratiska butik".

En önskan vore att Janne Josefsson gjorde en striptease och blottade hela koncernens brister och fiffel.



Måndag, (märkligt nog har inte veckodagarna spelat så stor roll för mig denna sommaren) så turnerade jag och Märta runt stan (Läs: "En öbo skildrar allt på fastlandet som stan").

Vi skulle uträtta en massa ärenden, som ej blev av och det slutade med att jag gick upp 2 kg istället.

Då jag inte riktigt var dressed to impress åkte jag hem och duschade och är nu på väg med cykeln över till Hönö för att stilla ner framför rullen "Clockwork Orange" med trevligt sällskap.


Arrivederci!

> skillad tunga

> the naked truth

...så hette den märkliga film som Märta, Viktor, Axel och jag tillbringade vår kväll framför.

Lite vänner, lite film, lite naket (i rutan).
Filmen var... hmm, kass.

Apropå avklätt så tänkte jag att mina vänner skulle få klä sig i en tisha som denna nedan...

Igår hade jag förövrigt en skön kväll i all sin glans.
Det var mitt gamla goa engagerade UF gäng som samlades kring ett knytkalas.
Jag ser oss som en liten familj som ses alltför sällan (år emellan), men som känner varandra inochutframochbak och som alltid har roligt så fort vi träffas.

Det är alltid skrattet som vi har gemensamt.

Har kommit underfund med att jag skrattar, rättare sagt gapar, likt en hyena vars mamma är en korsning mellan en alltför ofta flåsande häst och Hey Baberiba parodin av Victoria Silvstedt. Ingen rolig upptäckt vill jag lova.
Ska försöka skära ner på skrattet.



Hursomhelst, detta UF gäng som jag leende talar om består av människor som jag känt sedan jag fick min första mens (haha) och som jag vuxit upp tillsammans med i samma intensiva och politiska atmosfär.

Nog tjatat, men jag uppmanar dig till att träffa dina gamla goda vänner från förr för att snacka minnen och uppdatera snacket. (Läs: "Vänner från förr kan plötsligt stå vid din dörr")



Bye bye buddies. Vi ses på Timbuktu imorgon!

> Jag väcker liv i en död fluga...

Gosh, nu har jag verkligen blivit en av dem, en som också ska tönta sig med att blogga och fördriva tid genom att försöka förstå sig på HTML koder.

Jag har blivit drabbad av denna feber och hoppar på den förbipasserande flugan som egentligen är so last year. .

Vad ska jag egentligen skriva om?

När ska jag byta färger?

Jag trodde att bloggare tillhörde en art, en skara människor som försökte göra sig hörda och märkvärdiga .

Men som Jason Diakité skulle säga, "jag är inte den som är den..."

Jag håller med om att bloggen är uttjatad nu, lite played, lite för mycket 2004 och mister Schulman.

Är det igår?

Ja, det är igår.

Men jag fortsätter ändå.

Detta var ju trots allt ett kul sätt att fördriva dagarna med.

Jag ger mun-mot-mun metoden åt en död fluga som vaknar.

Jag tror att jag ska börja skriva på engelska istället. Det är phucktiskt så mycket roligare.



Förresten, rösta vettja!

> Jag smälter...

Ovan ser du fröken Spektors musikvideo till låten Fidelity.

Hennes utsrålning är bara så wünderschön.

Tyvärr fick jag endast ett par minuter att njuta av Regina Spektor ljuva stämma live.
Duty called, jag var tvungen att lägga på mer slantar på bilen.

Lite ångest har jag över att jag missade typ hela spelningen. Det var ju trots allt denna sockersöta artist som hjälpte mig att överväga beslutet om att ens deltaga på skogsmötet Way out West. Hrmfp.



Kolla gärna min bilddagbok för att se bilder från festivalen.

Ni som inte hade festivalbandet tight kring handleden missade sannerligen något.

Jag hade sjukt roligt, alla hade sjukt tokroligt. Det var det bästa på länge.



Ikväll ska det gamla Ungdomsfullmäktige crewet samlas och skratta tillsammans som förr. Det blir ett re-unionkalas med ledningsgruppen som kommer att hållas i Haren Matssons "Blocket"-inredda lägenhet i Mölndal.

Även detta ska bli riktigt tokroligt.

Återkommer med fler smaskiga detaljer.



So long!

> G´nite

Cut the crap... lila, rosa, engelska, djupt... slice me.
Jag ska sluta vara så dramatisk och jag ska, jag ska byta färger.
Men först säger jag godnatt!

> numero uno

So,

I believe that you have to try different things until you find what you were searching for in the first place.


Therefore,

I think I´ve come to my finish-line.
The finish-line of establishing blogs. I´ve had numerous ones. In different colors, layouts and with different names through countless communities, web-sites and domains. Often set as private, carrying the motto of a diary being personal and only readable for my own eyes.


Finally,

Today I´ve reached the one and only.

The one and only blog where write about my days filled with pathetic thoughts and stupid questions.
And for the first time, I actually share it with you.


Welcome.