...så hette den märkliga film som Märta, Viktor, Axel och jag tillbringade vår kväll framför.
Lite vänner, lite film, lite naket (i rutan).
Filmen var... hmm, kass.
Apropå avklätt så tänkte jag att mina vänner skulle få klä sig i en tisha som denna nedan...
Igår hade jag förövrigt en skön kväll i all sin glans.
Det var mitt gamla goa engagerade UF gäng som samlades kring ett knytkalas.
Jag ser oss som en liten familj som ses alltför sällan (år emellan), men som känner varandra inochutframochbak och som alltid har roligt så fort vi träffas.
Det är alltid skrattet som vi har gemensamt.
Har kommit underfund med att jag skrattar, rättare sagt gapar, likt en hyena vars mamma är en korsning mellan en alltför ofta flåsande häst och Hey Baberiba parodin av Victoria Silvstedt. Ingen rolig upptäckt vill jag lova.
Ska försöka skära ner på skrattet.
Hursomhelst, detta UF gäng som jag leende talar om består av människor som jag känt sedan jag fick min första mens (haha) och som jag vuxit upp tillsammans med i samma intensiva och politiska atmosfär.
Nog tjatat, men jag uppmanar dig till att träffa dina gamla goda vänner från förr för att snacka minnen och uppdatera snacket. (Läs: "Vänner från förr kan plötsligt stå vid din dörr")
Bye bye buddies. Vi ses på Timbuktu imorgon!
3 comments:
hmm, kan man skriva till sig själv?
snygg blogg duuuh!!!
skratta på.. det förlnger ju livet juh! puss
Post a Comment