> klockan ær 22.30 på en lørdagkvæll... och jag ær på jobbet.

Ja, jag har faktiskt ett liv utanfør jobbet. Jag var bara tvungen att svænga førbi kontoret en stund.
Och nej, jag var inte full igår. Jag hade bara høgre promillehalt æn vanligt.
Har suttit hær en stund och funderat i min ensamhet. Med fingrarna på ett tangentbors och sømn i øgonen har jag insett att jag inte ær gjord før att sitta framfør datorn. Mitt lillfinger pulserar och mig rygg ser ut som en banan. Jag kænner mig som ringaren i Notre Dame som korsbefruktat sig med en skøldpadda. Ser ni mig i profil skulle ni faktiskt tro att jag hade rymt från cirkusen. Min rygg ær sned, krokig och smærtar.
En gång i tiden var jag vig, ballerina och slank som en nøtkærna. Nu ær jag mullig, otrænad och så jævla ovig att jag inte ens kan bøja mig ned før att knyta skorna.
Førøvrigt ær jag en oskyldig och trøtt tjugoåring som idag gjorde ett test på "vuxenpoæng.se". Något jag inte borde ha gjort, før resultatet gjorde mig ænnu trøttare. Jag blev næmligen enligt testresultaten 30 år.

Ok, dags før mig att gå hem. Klockan ær 23 på lørdagskvællen och jag går nu hem från jobbet før att avsluta mig gnælliga dag... En dag i månaden tillåter jag mig sjælv att ha en gnælldag.